Syftet med vår studie är att ta reda på hur matematiklärare på grundskolans senare år ser på Verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sådan. För att uppnå syftet utformade vi en enkät som delades ut till 60 verksamma matematiklärare i år 7-9 inom Luleå kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framträdde bilden av att inställningen bland lärarna till största delen är positiv till Verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgår också av undersökningen hur sådan matematikundervisning bedrivs, närmare bestämt genom att använda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vår uppfattning att Verklighetsanknuten matematikundervisning är värdefull för att fånga elevernas intresse och få dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

The aim of this study was to design short interventions based on the literature study, which will change the pupils? posture on mathematics and connections between problem-solving in mathematics and everyday life. An experimental group of 17 pupils in fifth grade participated in the study and were educated in everyday mathematics 20 minutes a day during four weeks. The intervention was measured in a pre- and after questionnaire, in order to control the design and discover possible changes in the pupils? posture on mathematics and connections between problems and everyday life.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/Verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/Verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik är något som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i årskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, inställningar,lärandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik och dess användningsområden har också genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förståelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha användning för detta i vårt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lärare blir medvetna om elevernas uppfattningar, då flera undersökningar visar en nedåtgående trend i elevers intresse för matematik vilket också kan påverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på en skola i Västra Götalands län med sex elever från årskurs fyra.

En undersökning om hur en fortbildning på 5 poäng i matematik har påverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har påverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfällen med matematik efter kursen..

Syftet med vår rapport var att kartlägga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att få en bild av vad lärarna anser att tala matematik är. Undersökningen genomfördes på en skola i Haparanda hösten 2005 med elever från år 6-9 samt deras lärare i ämnet matematik. Vi har använt oss av enkätundersökningar och observationer för att få en helhetsbild av läget. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarna anser att det är viktigt att tala matematik men att undervisningens uppläggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har även kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.